lördag 27 maj 2017

Dejt nr 2 (Partytrosorna)

I Partytrosornas första meddelande frågar han om jag vill ses över ett glas vin. Och när jag svarar att jag har barnvecka frågar han när partytrosorna åker på nästa gång. Kanske inte en jätteimponerande start. Det är uppenbart att Partytrosorna inte söker en själsfrände för livet, någon för skogspromenader och netflix-kvällar. Han vill helt enkelt träffa någon för att ha sex.

Och grattis till Partytrosorna, för han har råkat matcha med undertecknad. Jag ska inte påstå att jag är desperat efter lite bekräftelse och fysisk närhet, men det finns ändå vissa likheter mellan mitt inre och matadoren i filmsnutten med Ferdinand på Kalle Ankas Julafton. Det borde finna förutsättningar. Han kan nästan inte misslyckas, tänker jag. Det enda han behöver göra är att bete sig typ rimligt ett litet tag.

Så .. jag har bestämt mig för att inte vara så pryd utan att flyta med strömmen. Patrytrosorna varvar tre typer av meddelanden: 1) gif-filer med en dansande snobben (ja, hunden Snobben). 2) Konfettistrutsemojien. 3) frågor om att ses (med partytrosor). Jag fortsätter skriva tillbaka. Tänk på matadoren och ge mig lite slack här.

Till slut är våra respektive barn hos våra respektive ex. Och det finns möjlighet att träffas. En timme innan vi ska ses skickar jag en hyfsat humoristisk men informativ disclaimer där jag skriver lite olika saker som kan vara bra att veta om mig. Som att jag är ansiktsblind. Att jag verkar superlugn när jag är nervös. Och att jag inte är med i någon anorexia-förening. Tämligen omgående skickar han ett svar med en bild av sig själv minus sitt huvud. Jag tycker det är väldigt roligt (jag har ju skrivit att jag är ansiktsblind). Han ber mig göra motsvarande, men det svarar jag glatt nej på.

Det går en halvtimme och sedan skriver han: "Men är du väldigt tjock?"

Tänk så många saker man kan svara på en sådan fråga. Till exempel: "Men är du väldigt dum i huvudet?" Det gör jag inte. Jag svarar "nej". "Nu blev jag sen för att vi höll på att chatta" blir svaret då. Ok, tänker jag. Gå med strömmen. Så jag går med strömmen, till mötesplatsen. När jag väntat tjugofem minuter går det upp för mig på allvar att han faktiskt inte ens tänkte träffa mig om jag hade svarat att jag är tjock. Jag börjar jobba upp en rätt rejäl irritation här, Han är sen för han har åkt bil från ytterförort. Han ber inte om ursäkt. Vi dricker kaffe (jag.vill.ha.vin) och låtsaspratar. Han är nämligen episkt ointresserad av mig. Han vill inte berätta något alls om sig själv. Det är som att han leker hemlig agent. Han trummar med fingrarna hela tiden och tittar ut genom fönstret. Men han bjuder på kaffet.

Efter denna dejt föreslår han ett antal gånger (varvat med Snobben-gif och konfettistruten) att vi ska ses och ha sex. I ett meddelande frågar han om vi ska bli KK. Lite som motsvarigheten till att fråga chans på någon i grundskolans tredjeklass. Vid det laget har jag öroninflammation, bihåleinflammation och urinvägsinfektion. Jag har inget bättre för mig än att hålla konversationen flytande. Till exempel påpekar jag att just KK nog är något man "bestämmer" EFTER att man har haft sex med någon. Eftersom jag är så sjukt uttråkad och sjuk ger jag honom fler chanser och vinkar än jag är bekväm med att erkänna här. Jag i princip instruerar honom att ljuga ihop något om att han tycker att jag är vacker/intressant/rolig. Han orkar inte ens det. Jag ber honom berätta något personligt om sig själv och då skriver han att han har tagit en powernap. Meddelandet efter det lyder "snoppsnopp hur går det?".

Och där någonstans har matadoren gett upp. Och jag har tröttnat på att gå med strömmen. Jag skriver att det är dags att lyssna på kosmos och ge upp. Han skickar en gif med en cowboy som rider på en pizzabit i rymden. Cowboyen svingar ett lasso och juckar pizzabiten. Man måste liksom se det för att tro det. Fast låt bli. För vi är alla värda bättre.



4 kommentarer:

  1. "Snoppsnopp"!!! Jag dör!!!😂😂😂

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Suck liksom.

      På dejten frågade jag faktiskt om hans stil brukade fungera och då svarade han "Förvånansvärt ofta" med ett litet skratt. Det är synd om människorna.

      Radera
  2. Att jucka en pizzabit. Hur kan det ens finnas en sådan emoji, och vem kom på den?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sannolikt inte en kvinna, är min vilda gissning.

      Radera