lördag 17 mars 2018

Och ge oss skulorna ...

Jag är vuxen. Har två barn. Jag har varit gift, skilt mig. Jag har kravlat på botten, jag har skuttat på rosa moln, jag har stått på randen till avgrunden och brottat ner ett antal spöken i skräddarsydda små helveten. Jag har trillat, sårat, älskat och misslyckats fler gånger än jag kan räkna till. Och det har tagit mig hit. Till den rätt så kloka, småfeta och hyfsat harmoniska versionen av mig själv. Det går inte en dag utan att jag känner (eller åtminstone reflekterar över) hur lyckligt lottad jag är.

Med detta sagt (skrivet) är det så att jag ständigt rör mig framåt, bakåt och sidledes för att försöka bli en bättre och starkare version av mig. För tillfället går det sådär. Så på förekommen anledning undrar jag: Tinder - vad fasen håller du på med?

Jag letar inte efter den där själsfränden som man trodde på i tonåren. Jag söker inte något slags halvgud. Jag inser att vi alla är begagnade i någon mening eftersom vi har levt. Men jag antar att det begagnade som jag själv söker (och är) är typ någon mänsklig motsvarighet till ett repigt exemplar av vänskapsknuten, en undangömd bourgogne, en cool retrolampa. Jag vill ha vintage. Eller åtminstone något begagnat som är helt och rent och mitt. Men det jag blir erbjuden är människor som är som trasiga möbler. Jag chattar en vecka med Mr Pisstrist. Han växlar mellan att vara fantastisk och ett litet as. Det kokar slutligen ner till att han avmatchar mig för att jag inte vill träffa honom första gången på en swingersklubb (felsutten, nerkissad soffa). Jag är ständigt samtalstöd till Kryptoniten och ett antal andra med relationsproblem (cyklar utan hjul). Jag har möjligen en kommande dejt med en sötsnygg psykolog som är typ elva ljusår från att ha vilja och förmåga till en relation (sönderbränd tv).

Så frågan är väl kanske egentligen: Vad fasen håller jag på med?

Det börjar bli dags att koppla ihop de svarta prickarna och se mönstret: om det ser ut som bajs, luktar som bajs och smakar som bajs så är det sannolikt inte någon form av unik choklad. Då är det kanske dags att avmatcha, blocka, tacka för kaffet och gå vidare. Jag är värd bättre än det här.